(Forst och framst vill jag bara be om ursakt for mitt engelska tangentbord, mitt svenska har gatt sonder)
Efter att ha bott i london i flera ar nu ar det en sak som fortfarande forbryllar mig.
Vart ar alla hemlosa?
Som medlem i en valgorenhetsorganisation for hemlosa soker vi regelbundet upp folk pa gatan och erbjuder varm mat och andra nodvandigheter. Det ar inte alltid latt for de ar svara att hitta. Men det betyder inte att de inte finns. Tvartom har hemlosheten i london okat pa sistone.
Samhallets forsok att gomma problemet med hemloshet ar tydlig, och det marks aven i media. Sallan blir hemlosas problem behandlade som nyhet.
Dock var det en nyhet nyligen som fangade min uppmarksamhet, wilken forsiktigt snuddade vid amnet. Det var aftonbladet som rapporterade om NKs nya design paslakan vilka hade dopts till "sov som en hemlos", och som var avsedda att uppmarsamma problemen med hemloshet.
Yes! tankte jag. Antligen nagon som forsoker lagga detta problem i fokus! Men artikeln rorde inte hemlosheten i sig utan fragade sig istallet om det var moraliskt riktigt att gora vinst pa seriosa sociala problem.
Jag antar att anledningen till att aftonbladet valde att skriva om denna handelse var for att den uppror. Fair enough. Enligt modellen presenterad av Hager, den sk. vinkeln, uppfyller nyheten flera av kriterierna. Den ar icke-normal, den ar geografiskt och kulturellt nara, och den innehaller en etisk konflikt.
Men vad jag finner intressant ar att de i sa fall inte finner nyhetsvarde i att rapportera om manniskor som faktiskt bor pa gatan. Tydligen ar det inte tillrackligt ovanligt. Manniskor vill lasa och upproras over hur NK gor winst av andras problem, inte om de faktiska problemen.
Jag funderade aterigen over kriterierna som Hager namner gallande nyhetsvardering. Da det galler hemloshet finns det geografiska och kulturella dar, eftersom de bor i vart land och ar vara medmanniskor. Olikt svaltande barn i andra varldsdelar som ocksa far ta lite plats i media hander detta har och nu, framfor vara ogon. Eller kanske ar anledningen till bristande nyhetsvarde att vi har alieniserat dem, och deras problem ar oss lika frammande som om de vore pa andra sidan jorden. Skrammande.
En annan nyhet som har fatt mycket mer uppmarksamhet i media ar reformeringen av pensionssystemet, och kan inte ha undgatt nagon.
Reinfeldts forslag om att hoja pensionsaldern till 75 ar nagot som har berort och upprort hela landet, och blivit flitigt omskrivet i de flesta tidningar. Att det blivit en stor nyhet ar kanske inte konstigt da det beror svenska medborgare direkt. Den ar ocksa icke-normal pa det sattet att det ar ett valdigt direkt och negativt forslag (aven om det ar tolkat olika beroende pa politisk riktning), vilket ar ovanligt att hora fran politiker da radsla att tappa valjare ar stor. Det ar t.o.m ovanligt till den grad att folk pa sociala medier uttrycker misstanker om konspirationsteorier; vad ar egentligen Reinfeldts bakomliggande motiv?
Nyheten ar kanske framforallt nyhetsvardig for sin konflikt, den har dragit igang en vag av ilska som har skoljt over sverige och forvandlat aven de mest samhalls ointresserade till politiska vapendragare. Kanske ar detta ocksa direkt kopplat till ett annat av Hagers kriterier, att nyheten ar lattbegriplig och pa sa satt beror aven de som vanligtvis kanner sig odelaktiga i politiska beslut.
Att det ar en viktig nyhet ar tveklost, men vad som ar intressant ar hur de olika tidningarna valt att presentera den. Pa Aftonbladet.se lod en av rubrikerna "180 000 manniskor: Du har fel reinfeldt." Artikeln inneholl sedan intervjuer dar samtliga deltagare hade en negativ installning till reformen. Pa Dn.se var istallet rubriken "Fler maste kunna byta karriar mitt i livet" ackompanjerad med en stor bild pa Reinfeldt foljd av en intervju dar han forklarade hur den nya reformen ar en forbattring.
Skillnaderna skulle kunna beskrivas av att aftonbladet tillskillnad fran DN ar beroende av att salja losnummer, och darfor gor nyheten storre genom att farga den negativt. Men jag tror att de politiska skillnaderna tidningarna emellan spelar en storre roll i det har fallet. Aftonbladet, som brukar beskrivas som obunden socialdemokratisk, och Dn wars beteckning ar obunden liberal har latit sina politiska tillhorigheter lysa igenom. Denna tillhorighet fargar givetvis nyheterna och lagger ansvaret pa lasarna att anvanda sina kritiska glasogon.
Sjalvklart, tycker manga. Annu en konspirationsteori, tycker andra.
